Maken har bestämt sig för att gratistesta Comhems digitalpaket i ett par månader. Då ingår också kristna kanal 10. Hamnade i ett sommarmöte så här på morgonen och funderade åter över hur konstigt det blir om man står och sjunger hur glad man är och hur fantastisk Gud är men har ett ansiktsuttryck som om man sålt smöret och tappat pengarna. :D
Livet är ju inte bara rosenskimmer så självklart måste man få vara ledsen och självklart ska man inte klistra på ett leende om man inte känner det inombords och lovsånger kan ju göra sin nytta ändå. Det finns åtskilliga tillfällen när jag själv stått som gudstjänstbesökare och sjungit glada saker med icke-glatt ansikte. Men när man står på scenen och ska leda människor i sång då blir det ganska konstigt och jag tror inte den som sjunger själv alltid är medveten om sitt uttryck. Annars tycker jag absolut att det ska finnas utrymme för olika typer av sånger just för att även ge uttryck för och möjlighet att få släppa på bördan av det tunga i livet så det inte bara blir den glättiga påklistrade ytan eller en glatt budskap med dystra ansikten. Det är också viktigt i missionerande/evangeliserande mening eftersom människor nog i regel drar öronen åt sig om de upplever något som yta utan djup. Det är det äkta som drar människor.
Hej, sängen är från babyproffsen :)
SvaraRaderaTrevlig blogg du har! Hälsn/ tella
Så sant dom det är sagt. Jag håller med och har faktiskt funderat över det där själv. Hoppas vi kan ses snart! /Désirée
SvaraRaderaHåller med dig Ulrika! Det är så viktigt att vi visar vad vi verkligen känner när vi sjunger. Vem blir sugen på att bli kristen när man ser människor som ser halvt uttråkade ut som sjunger...
SvaraRadera